Med decembermörker och julbelysning
Det här med selektiv perception säger jag bara. Vi ser det vi vill se och hör det vi vill höra - eller förväntar oss. Livet är som en berg- och dalbana, men vändningarna sker inte lika snabbt och radikalt som "Kanonen" på Liseberg, även om tillvaron ibland kan kännas som om den går från O-70 km/h och att vi inte riktigt hänger med i svängarna.
Tänk dig att du är på toppen när du plötsligt tappar fotfästet och börjar falla. Allt i din tillvaro är instabilt - och allting kommer över dig på en och samma gång. Något dåligt inträffar - du mår sämre, magkrämporna blir fler och självkänslan får sig en törn. Du fortsätter då falla och magkrämporna blir ännu fler och självkänslan får sig en andra törn som ger djupare ärr än den föregående. Det här är vad som kallas en hederlig ond spiral (om något ont kan vara hederligt) och vi drabbas alla förr eller senare. Du stod på toppen, men föll och faller kanske än. Du må ha förlorat mycket under tiden och det är förvisso lättare att ta sig ned än upp, men det är långt ifrån omöjligt att vända det onda till något gott. För om du istället väljer att fokusera på det goda i livet och det du värdesätter, kan alla bra saker komma över dig på en och samma gång. Något bra inträffar - du mår bättre, magkrämporna minskar och självkänskan styrks. Du mår då ännu bättre och magkrämporna blir ännu färre och självkänslan byggs upp ännu mer. Du kanske till och med börjar närma dig utgånsläget igen!
Det är bara du själv som kan välja hur du ska må. Hur du mår psykiskt och hur du mår i magen går hand i hand och påverkar varandra. Du är skyldig dig själv och din IBS att förhindra en negativ spiral om det är möjligt. Om dina symptom bli värre och ingen regelrätt kost i världen kan hjälpa dig att må bättre, är det nog dags att tänka på hur ditt liv ser ut i stort. Är du nöjd med hur ditt liv ser ut? Kan jag ändra på något för att minska den negativa stressen? Jag vet, det är lättare sagt än gjort, men försök att göra dig själv en tjänst. Alla når vi någon gång (somliga fler än andra) bottenskiktet på jorden, men då är det bara att rikta siktet uppåt. Varför inte mot stjärnorna? Eller nåt.
Ena dagen kanske man bara ser det becksvarta utanför fönstret, medan man en annan dag lägger märke till de uppiggande julslingorna i grannens trädgård - och detta genom samma fönster.
Förstummad Det där var ett oerhört bra inlägg. Det är upplyftande och inte så lite imponerande att veta att du ser på saker på ett sådant sunt sätt, trots din situation. Eller det kanske är på grund av den. Håll bara den inställningen så kommer du fixa detta med jag lovar!
du är så klok och du använder orden för att förklara på ett sätt så att man både förstår och blir berörd, fast det handlar om något väldigt svårt. <3
Tack båda två för upplyftande kommentarer!
